Byråns hemlighet

I kinesiska salongen på Drottningholms slott står en byrå av Sveriges mest kände möbelsnickare genom tiderna: Gustav III:s favorit Georg Haupt. Men byrån är inte vad den ser ut att vara.

Georg Haupts möbler var utpräglade lyxföremål och dyrbara redan på 1700-talet. Vissa av möblerna har spännande detaljer som lönnfack, men ingen väcker så många frågor som byrån som i själva verket är en säng.

Dyrbar extrasäng

Den förklädda sängen stod i kungens sängkammare, men det var inte kungen som sov i den. I själva verket var det kungens livpage som hade sin sovplats i denna tvåmiljonerkronorssäng.

Gustav III var ständigt omgiven av andra människor och livpagen, oftast en officerare i 20-årsåldern, sov i samma rum. Livpagen var ett mellanting mellan livvakt och serviceinrättning. Han följde med kungen när han var ute och promenerade, han läste högt i skenet av ett ensamt ljus på kvällarna tills kungen somnade. Han ordnade också med kungens bad. Gustav III badade eller duschade nämligen varannan dag. En annan arbetsuppgift var att väcka den morgontrötte kungen på morgnarna.

Överraskningarnas tid

Vid den här tiden var man mycket förtjust i överraskningar och att maskera saker till något helt annat än de egentligen var. Julklappar bakades in i sockertårtor, ett litet lustslott utformades så att man trodde sig vara i Kina och drabanternas inkvartering i Drottningholms slottspark förkläddes till romantiska tält. En säng som såg ut som en byrå föll väl in i mönstret.

Säkert ville Gustav III inte se någon ful extrasäng i sitt sovrum. Istället blev lösningen denna förklädda säng. När den dras ut är sängens längd 173,5 cm, fullt tillräckligt för en medellång fullvuxen man vid den tiden. I sängen bäddades det med dunbolster, så man sov troligen gott.

Toppbilden: George Haupts (1741–1784) vaktsäng i form av en utdragbar byrå. Foto: Kungligaslotten.se