Skattkammarsamlingen

På Kungliga slottet ses en samling unika föremål, främst från drottning Kristina och drottning Hedvig Eleonoras tid. Samlandet var en del av furstinnerollen och idealet var ett konstkabinett som sammanfattade världen och Guds väldiga skapelse.

Samlingar av sällsynta och fantasieggande konstföremål var vanliga vid de etablerade europeiska hoven under 1600-talet. Delar av konstsamlingen, den så kallade Skattkammarsamlingen (ej att förväxla med riksregalierna i Skattkammaren) visas i montrar i Festvåningens drabantsalar.

Glansperiod för glas

I den första drabantssalen, Stånddrabantsalen, ses en samling svenska och tyska 1600- och 1700-talsglas. De svenska glasen är tillverkade vid Kungsholms glasbruk, som var i drift från 1676 till 1815. Produktionen var ursprungligen venetianskpåverkad men kom omkring sekelskiftet 1700 att få sina huvudsakliga impulser från Nürnberg och Böhmen. Produktionen höll hög konstnärlig nivå och hade sin glansperiod vid mitten av 1700-talet. Flertalet av de utställda glasföremålen har graverad dekor, i flera fall med kungliga beställares monogram.

Motiv från hovliv, lustspel och kärleksidyller

Här finns också en samling av europeiskt 1700-talsporslin från Meissen. Tillverkningen av äkta porslin i Europa tog sin början 1709. Till det första decenniets verksamhet kan den vita frukostservisen på översta hyllan hänföras. Under Johann Joachim Kändlers tid, nådde Meissen full balans mellan måleri och form. Nu skapades figuriner som spred Meissensrykte över Europa. Motiven hämtades från hovlivet, commedia dell’arte, den borgerliga vardagen och pastorala kärleksidyller.

Smycken och dekorativa föremål i guld, emalj, ädelstenar och pärlor från 1600-talet. De flesta har tillverkats i Tyskland och norra Italien. Lägg märke till de stora barockpärlorna som bildat utgångspunkten för flera av föremålens utformning.

Dekorativa konstverk och dyrbara material

I efterföljande drabantsal, Livdrabantssalen, visas smycken och dekorativa föremål ur samlingen i dyrbara material som silver, guld, ädelstenar och pärlor. De flesta har tillverkats i Tyskland och norra Italien under 1600-talet. Bland annat två dryckespokaler av delvis förgyllt silver i form av en jord- och en himmelsglob burna av Herkules respektive Atlas. Pokalerna är utförda av Christopher Jamnitzer och Jeremias Ritter verksamma i Nürnberg och lämnades i gåva till Gustav II Adolf vid hans intåg i Nürnberg 1632.

Föremålen av elfenben är främst från drottning Kristinas och drottning Hedvig Eleonoras tid och är utförda under 1600-talet. Många är tillverkade med den avancerade svarvteknik som utvecklades under 1500-talet. Här ser vi bland annat en pjäs av flera på varandra staplade dosor, dekorerade i olika färger med exotiska djur och som tillhört drottning Kristina. Den är troligen en del av krigsbytet från konstkammaren i München. Betydligt enklare är några små dosor svarvade av Karl (XII) och hans systrar prinsessorna Hedvig Sofia och Ulrika Eleonora d.y. som barn.

Till samlingen hör också föremål i bärnsten, de flesta tillverkade i östersjöregionens södra del på 1600-talet. Ett av föremålen, en kanna med fat i bärnsten och monteringar i guld och emalj, är sannolikt utförda i Georg Schreibers verkstad i Königsberg omkring år 1640. Det brandenburgska vapnet som återfinns i fatets centrum pekar på ett samband med Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora av Brandenburg.

Toppbilden: En av de två dryckeskärlen i samlingen, Herkules respektive Atlas bär jorden på sina axlar. Pokalerna i silver är utförda mellan 1618 och 1620. Foto: Lisa Raihle Rehbäck