drottning Katarina Jagellonica Gripsholms slott drottningar drottningarna

En drottning med mod – Katarina Jagellonica

Den polskfödda vasadrottningen gör ett starkt avtryck i vårt land – från fångenskap till kulturell blomstringstid.

I ett av tornrummen på Gripsholms slott satt Katarina Jagellonica fången tillsammans med sin man hertig Johan under fyra långa år. Hon hade gått med på att dela hans fångenskap av egen fri vilja. Även då Katarina Jagellonica, dotter till kung Sigismund I av Polen, var uppväxt i lyx.

Väljer Sverige före Ryssland

Polsk-litauiska samväldet var mycket vidsträckt, och eftersom Katarinas bror saknade arvingar, var hon ett ovanligt gott parti. Därför saknades heller inte friare. En av dem var Ivan IV av Ryssland, även kallad den förskräcklige. Den ryska delegation som kom för att förhandla om Katarinas hand meddelade att Katarina var vacker, men att hon grät. Till det hade hon goda skäl. Ivans hetsiga humör var välkänt och han kom att gifta sig hela sju gånger under sin levnad. Ingen av dessa arma kvinnor blev särskilt långlivad. Katarinas bror avvisade de ryska äktenskapsförslagen och bestämde sig istället för att satsa på hertig Johan. Ett förbund med Sverige skulle kanske kunna fungera som ett skydd mot Ryssland.

Gustav Vasa hade gett sina söner bästa möjliga utbildning. Johan hade under visats grundligt i latin, tyska, fäktning, dans, musik och höviska seder. Dessutom hade han vistats vid drottning Elisabeth I:s hov i England för att försöka övertala drottningen att gifta sig med hans bror, Erik (XIV). Johan visste alltså hur man förde sig i den stora världen. Det fick han nytta av när han skulle försöka vinna Katarinas hand. Det polsk-litauiska kungahuset var nämligen mycket kulturellt sofistikerat.

Kultur, lyx och bekvämligheter

Katarinas mor kom från det italienska furstehuset Sforza i Milano, som bland annat prydde sina palats med konst av Leonardo da Vinci. Katarinas barndomshem, Wawelpalatset i Krakow, var inrett med silkestapeter och på varje våningsplan i palatsets kvinnliga flygel fanns en toalett. År 1520 var Wawelpalatset så modernt att drottningen hade eget badrum med bad och rinnande vatten. Katarina själv talade latin, tyska, italienska och polska. Hon red, dansade och spelade flera instrument. Den mat hon åt var kanske inte helt olik vår egen. I Wawel slottets trädgårdar odlades bland annat sparris, sallad och broccoli. I Vilniusslottets trädgård tycks man ha odlat vindruvor, jordgubbar, valnötter, hasselnötter, spenat, blomkål, citroner och oliver.

Allians med kontrovers

Johan reste själv till Vilnius för bröllopet 1562. Vanligtvis skedde furstebröllop via ombud. Efter en hel vecka av fester, tornerspel och allehanda hedersbetygelser avreste de nygifta till Åbo slott. Här väckte Katarinas rika hemgift stor uppståndelse. ”Hans nåds högborna furstinna” hade med sig dyrbara vävda tapeter, sidenlakan, 30 gula turkiska mattor samt takkronor och speglar. De många silverföremålen vägde tillsammans hela 240 kilo. Bland annat medförde Katarina förgyllda skedar, knivar och gafflar. Troligen var det hon som introducerade gaffeln i Finland och Sverige.

Nemo nisi mors – Ingen utom döden (ska skilja oss åt)

Men Johan hade inte förankrat sina äktenskapsplaner. Erik XIV såg Johans allians med det polsk-litauiska riket som ett hot mot Sverige och lät belägra Åbo slott. 1563 fick Katarina välja mellan att följa sin man i fångenskap eller att fortsätta att leva i den bekvämlighet hon var van vid. Det sägs att hon då visade upp inskriptionen i sin trolovningsring för kungens nitiske ämbetsman Jöran Persson: Nemo nisi mors – Ingen utom döden (ska skilja oss åt).

Fångarna på Gripsholm

Enligt traditionen spärrades Katarina och Johan in i det rum på Gripsholm som idag kallas hertig Karls kammare. Inredningen i rummet är dock från 1570-talet och gjordes alltså efter att Johan och Katarina hade släppts 1567. Eftersom Katarina vistades på Gripsholm frivilligt var hennes fångenskap mindre sträng än Johans. Hon fick gå ut i slottets trädgård under särskild bevakning.

Vid den här tiden fanns en örtagård på Slottsholmen. Den omgavs av ett plank och var försedd med en port. Här växte inte bara olika kryddor utan också träd och vita och röda rosor. När Katarina tilläts lustvandra var det kanske hit, till den väldoftande kryddgården, som hon gick.

Två barn i fångenskapen, Isabella, som dog som liten, och Sigismund, som senare skulle bli kung. Erik XIV hade befallt att de kungliga fångarna skulle ”bliva med mat och öl furstligen och tillbörligen hållne” och troligen var det också så. I Kungsladugårdens trädgårdar odlades bland annat äpplen, päron, körsbär och krikon. Det fanns en humlegård för ölbryggning och i Kungsladugården fanns ett avsevärt antal kor vars mjölk användes för att framställa ost och smör. I närheten fanns även en ovanligt fisk- och kräftrik sjö. Arkiven visar också att Johan och Katarina, förutom böcker och kläder, fick hundratals liter vin skickade till sig från Stockholm.

Vasarenässansen inleds

Under fängelsetiden var Johan och Katarina utsatta för stark psykisk press; Erik hade bisarrt nog inlåtit sig i förhandlingar med Ivan IV som fortfarande ville ha Katarina till maka. 1568 revolterade adeln, Johan tog över makten och lät i sin tur spärra in Erik på Gripsholm. Den 10 juli 1569 kröntes Johan och Katarina till kung och drottning.

Deras regeringstid blev början till en kulturell blomstringstid för Sverige som brukar kallas Vasarenässansen. Katarina Jagellonicas kulturella kontakter över hela Europa fick stor betydelse för svensk konst och arkitektur. Tack vare henne har Sverige, Finland, Polen och Litauen idag ett rikt gemensamt kulturarv.

Toppbilden: Montage. Katarina Jagellonica satt fänglsad på Gripsholms slott i fyra år.

drottning Katarina Jagellonica Gripsholms slott

"Inget utom döden ska skilja oss åt!" Katarina och Johan hade ett nära förhållande trots ett arrangerat äktenskap. När Johan fängslas på Gripsholm väljer Katarina att följa sin make. Hugo Salmsons målning (1865) av Katarina Jagellonica som visar inskriptionen i ringen.

drottning Katarina Jagellonica Gripsholms slott

Fångenskapen på Gripsholm var psykiskt påfrestande, även om Katarina var mindre bevakad än hennes make. Foto: Dick Norberg/Kungligaslotten.se

Hertig Karls kammare Gripsholms slott virtuell visning

Här satt hertigparet fängslade, det som idag kallas Hertig Karls kammare. Klicka på bilden för att se rummet i 360°.

drottning Katarina Jagellonica Gripsholms slott

Katarina Jagellonica kom att påverka sin samtid inom religion och även politik, men speciellt inom kulturen. Genom Katarina delar vi idag ett kulturarv med Polen, Litauen och Finland. Porträtt (beskuret) ursprungligen av Lucas Cranach, cirka 1560.