Paviljongens salar
Gustav III:s paviljong på Haga är ur ett europeiskt perspektiv en av de märkligaste slottsbyggnaderna från det sena 1700-talet. Inte minst viktigt för denna bedömning är paviljongens inredning.
Arkitekten Olof Tempelman ritade paviljongen 1787 och inredningsarbetet leddes av Louis Masreliez. Masreliez hade under en rad år studerat i Italien och då framför allt antik romersk konst.
På kontinenten växte under 1780-talet fram ett intresse för romersk antik konst så som man såg den via de berömda utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum. Den nya inredningstrenden kom att kallas för pompejansk.
Både den stilmedvetne monarken Gustav III och Louis Masreliez hade besökt utgrävningarna av dessa antika städer. Därför inreddes gemaken i paviljongens paradsvit på ett självklart sett i denna antika stil som i sin detaljrikedom radikalt bröt mot tidens mer traditionellt sparsmakade inredningar.
Möjlighet att se de välbevarade inredningarna ges under sommarmånaderna under guidade turer.
Toppbilden: Spegelsalongen, foto: Jens Lindhe/Kungligaslotten.se
Spegelsalongen. Arkitekten Olof Tempelman ritade paviljongen 1787 och inredningsarbetet leddes av Louis Masreliez. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se
Blå förmaket. Salarna i Gustav III:s hem på Haga visar på den utomordentligt höga kvalitet som utmärkte den gustavianska inredningskonsten. Foto: Gomer Swahn/Kungligaslotten.se
Divanen. Under sommarmånaderna finns möjlighet att se paviljongen från insidan i samband med guidade turer. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se